Studentskivor
Ja, studentskivornas tid nalkas.
Har fått förfrågningar om jag vill jobba på sådana tillställningar i helgen..
Dock är inte studentskivor riktigt min grej.
Krogdörren är inte riktigt min grej.
Man ska aldrig säga aldrig. Det märktes ju förra helgen.
Men studentskivor alltså. 7-8 vakter på 250-300 dyngraka 18-åringar.
Nä nån måtta får det vara.
Får se om det dyker upp nåt annat intressant till helgen, annars får jag se vad jag hittar på.
Jag är inte beroende av extrajobb, men det är ett skönt inslag.
Både i plånboken, för kroppen och psyket.
Studentfest
Hoppade in i dörren på en studentfest igårkväll.
Hade inget bättre för mig och så va d ju nästan 2 månader sen jag hade brickan på mig.
Kändes skönt med ett avbrott.
Har gått och blivit kontorsråtta på heltid annars...
Hur som helst. Ett glatt gäng förfriskade universitetsstudenter på liten yta.
Billig alkohol. Hög fyllegräns.
Jag och kollegan fick bara beröm där vi stod i snöyran.
Dansade lite med folk som gick ut och luftade sig.
Skämtade och skrattade med alla glada gäster.
Inga sura miner överhuvudtaget under hela kvällen. Bortsett från tjejen som hade tappat sin plånbok någonstans på vägen från middagen till festen. Lite lätt panik från henne. Hoppas hon hittade den... Framgick inte.
När det närmade sig stängning var ett 30-tal tappra kvar. Varav 12-14 av dessa stod i par om två och smakade på varandras tungor. Undrar hur många av dessa som minns något när de möts i skolan på måndag. *hehe*
Overall - en riktigt trevlig kväll!
På begäran
Härligt med nya läsare =) Känns bra att någon läser och kanske börjar fundera lite...
På begäran tänkte jag nämna lite om utbildningen.
Ordningsvakter utbildas av polisen. Vi får crashcourse i vilka droger som rör sig i samhället och hur de påverkar människan. Den drogade och de runtomkring.
Den största delen av utbildningen rör juridik - självfallet!
Det är i huvudsak Polislagen, Ordningslagen och lagen om ordningsvakter som gäller.
Detta är extremt viktigt att kunna - både teoretiskt och praktiskt.
Nar man arbetar som ordningsvakt måste man ofta fatta snabba beslut, efter endast en snabb överblick av en händelse. Därför SKA juridiken sitta i ryggmärgen! Du får garanterat kommentarer som "du har inte rätt att göra si" eller "jag vet att jag har rätt att...". Du ska då vara 1000% säker på din sak. Du har inte tid eller råd att tveka.
Olaga frihetsberövande bedöms i Sverige som ett allvarligt brott.
Viktigt att alltid hålla nära i minnet är att LOB (lag om berusade personer mm) är en Vårdande lag. Ett omhändertagande enligt denna lag skall i första hand syfta till att den omhändertagne skall skyddas och vårdas. I andra hand för att undvika att personen ska skada andra.
En annan stor del är det praktiska - självskydd.
Asp/batong är INTE till för att skada människor. Den är i första hand till för att freda dig själv. I andra hand för att kunna genomföra ett gripande - då personen gör motstånd.
Ditt viktigaste arbetsverktyg är KOMMUNIKATION! Använd alltid rösten. Prata.
Jag har under mina år som ordningsvakt aldrig ens slagit ut aspen (annat än för att se att den faktiskt funkar som den ska).
Nån gång har jag lagt handen på den, för att vara beredd (och för att visa att jag faktiskt har den).
Det är utbildningen i ett nötskal...
Jul, nyår och lite till
Var ledig över jul, men jobbade i anslutning till de dagarna och självklart nyårsafton!
Nyårsafton präglades av raketer...
Vad har folk för problem egentligen? Vad tänker de med när de skjuter in raketer i tunnelbanestationernas vänthallar?
En station stängdes av pga detta. De skyldiga fick snällt sitta och vänta till deras föräldrar fick komma igenom folkmassorna och hämta sina ungar och dra dem i örat därifrån.
Fick åka skytteltrafik mellan ett par platser där vi fick "gissa-vad-larm".
Arbetade över 2 timmar den natten. Fans att göra. Men överlag var det ändå en hyffsat lugn nyårsafton.
Har jobbat på lite hockeymatcher också. Det är tydligen väldigt olika beroende på vilket lag man jobbar för. Vilket lag man håller koll på. På "våra" matcher är vi inte fler än 10 pers. Högrisk kanske 12-14 pers. På andra matcher är de alltid minst 20 pers och de får kämpa för brödfödan. Bryta slagsmål och försöka hålla supportrar isär.
Vi står ofta och njuter av hockeyn på plan. Då och då händer småsaker, men inte alls av den dignitet som på andras matcher. Släng ut patrasket så är saken över.
Dumma människor ska inte titta på hockey.
Vad som sker utanför arenan är inte vår uppgift att ta hand om. Farbror blå får se till att skrämma upp de små tillräckligt mycket så de håller sig i skinnet.
Vädergudarna
Allt är inte lika roligt varje dag.
En stor del av mitt arbete ter sig utomhus. Det spelar ingen roll att det är mitt i natten, snöstorm, -20... och att veta att jag ska stå utomhus i detta rusk i flera timmar i streck.
Då uttrycker vi gärna att vi vill att något ska hända, så vi får byta plats, röra på oss, aktivera oss.
...för att inte frysa fast.
Ibland får vi larm så vi får ta oss dit och vid tillfällen kan något hända i anslutning till det blåshål vi befinner oss vid tillfället.
Vi står på nätterna, oavsett väder, och ser till att resenärer och förare känner sig trygga i sin färd. Vi hjälper allmänheten att hitta rätt. Agerar informationscentral. Ser till att berusade människor inte somnar på busshållplatser och blir kvar där i kylan under flera timmar. Undrar vad som skulle hända med alla dessa människor om det inte fanns några ordningsvakter som assisterar, informerar, avbryter våldsbrott, griper gärningsmän, omhändertar folk som inte kan ta hand om sig själva...
Jag är stolt över det arbete jag utför. Trots att jag nästan aldrig får någon uppskattning.
Inte ovanligt
Folk plankar... dvs många människor forserar spärren till tunnelbana/pendeltåg på ett otillbörligt sätt.
Detta innebär en ordningsstörning. Till en början ger vi alltid personen en chans att göra om och göra rätt.
Vi ber dessa att kliva utanför spärren och dra sitt kort alt betala på annat sätt.
Ibland får vi en djup suck och himlande ögon som svar, men personen gör ändå som denne blir tillsagd.
Något som inte är ovanligt är svaret "du har ingen rätt att stoppa mig". Eftersom de lutar sig mot något gammalt insider-program eller någon hörsägen från en polares kusin vars pappa suttit inne som säger att väktare minsann inte har några rättigheter alls. Ingen idé att diskutera. Bara att göra som du blir tillsagd. Du har två val. Gör om gör rätt eller lämna stationen. Vissa gör till slut rätt för sig, men muttrar några väl valda ord som "fitta" eller "hora".
Inte sällan blir dock personen -erna mycket aggressiva. Häromveckan ville en kille slåss utanför. Häromdagen fick jag en glasflaska kastad i huvudet. En av mina kollegor ligger hemma sjukskriven med hjärnskakning, en med brutet finger, en med konstant smärta i ryggen.. för att inte nämna alla som har diverse krämpor och begränsad rörlighet i kroppsdelar pga det våld man har mötts av vid sin yrkesutövning.
Jag ska vara ärlig. Jag är ingen superkvinna bara för att jag har ordningsvaktsbrickan. Adrennalinet pumpar i kroppen och jag gör mig redo för flykt. Hjärtat bultar fyra gånger så snabbt som normalt. Än så länge har jag lyckats undvika några större sammandrabbningar. Men det är bara en tidsfråga innan någon gör mig riktigt illa. Riktigt obehagligt. Jag kan dock inte gå runt på jobbet och vara rädd. Jag har betalt för att inge trygghet. Dock är det inte helt ovanligt att jag, vid ankomst till ett larm, känner att jag är den mest otrygga människan på plats. Tänk dig att mötas av en mobb av människor som söker någon att skylla världssvälten på. Du blir lynchad. Mitt i allt detta skall du in och ta kommandot. Det är din skyldighet!
Media talar om våldsamma vakter och på youtube ligger diverse klipp uppe om vakters övervåld. Synd att majoriteten av Sveriges befolkning inte inser vad vi offrar av vår egen hälsa för att skydda och inge trygghet åt andra!
Samhällets normer
Dock är samhället uppbyggt kring att alla jobbar kontorstider.
Går lite utanför själva ämnet kring ordningsvakter i detta inlägg och sympatiserar härmed med samtliga grupper som arbetar "konstiga" tider.
Exempel på att samhället är så inställt på kontorstider;
Det finns trivselregler i flerbostadshus som säger att man inte får föra onödigt mycket ljud efter kl 22 på kvällarna.
- Här tänker man inte på de som måste gå upp kl 3 på morgonen/natten för att åka till jobbet lagom då "normalt" folk ligger i sin djupaste sömn.
Trots ovan nämnd trivselregel anser folk överlag att när det är fredag eller lördagkväll så ska man acceptera att ljudnivån fortfarande är en aning hög framåt midnatt.
- Det är många som går upp runt 5-6 för att gå till jobbet, lagom då de riktigt festsugna är på väg hem efter en ordentlig utekväll.
- Vägarbeten och annat underhåll brukar starta kriing 7-8 på morgnarna. Högljudda maskiner nära sovrumsfönstret eller sprängningar runt knuten bör ju inte störa tycker man, då folk ändå ska upp till sina arbeten.
- Många fler än ni tror arbetar nattetid och sover (eller åtminstone försöker) ända till eftermiddagen.
Samhället stannar inte upp bara för att kontoren har stängt.
I mitt bostadsområde får jag konstiga blickar när jag kommer hem framåt nattkröken flera kvällar i veckan. Detta av grannar som t.ex. är ute och rastar hunden eller sätter på motorvärmen på bilen. Samma typ av blickar får jag när jag framåt eftermiddagen trevar ut till tvättstugan i mjukiskläder, klart sömnig då jag precis har vaknat.
Stanna upp pch tänk på hur många det är som arbetar nattetid, för att samhället inte ska stanna upp. För att göra det tryggt, bekvämt och smidigt för alla "kontorsråttor".
Jag förespråkar mer trivselregler för arbetare med "konstiga" arbetstider!
Klart slut!
"korkade vakter"
Många från allmänheten som ser oss ute och jobbar antar per automatik att vi antingen är för korkade för att få ett annat "riktigt" jobb eller att vi alla har sökt till polishögskolan men fått nej, varpå vi alltså är misslyckade poliser.
Måste få påpeka att denna fördom är totalt inkorrekt.
Inom kåren finns studenter av olika slag. Folk som pluggar till polis, sjuksköterska, jurist, ekonom, socionom och mycket mer. Dessutom finns folk som har pluggat färdigt men har valt att stanna kvar i branchen. Kanske för att man inte hittat sitt nästa drömjobb. Kanske för att man trivs med arbetet som ordningsvakt. Kanske för att man känner att man har kvar att lära om sig själv och andra. Kanske för att man tjänar relativt bra jämfört med andra brancher. Kanske för att man har ett enormt flexibelt arbete där man har möjlighet att arbeta på ett flexibelt sätt och aldrig vet vad som komer hända under arbetspassen. Det finns många olika människor inom branchen med många dolda talanger och utbildningar.
Det vore trevligt om folk kan se förbi brickan och se människan bakom. En människa som vill hjälpa. En människa som gör sitt jobb, som vilken annan arbetare som helst.
"varför vill man jobba som vakt? vakter är lågt stående på prestigeskalan" kan många tycka.
Sådana kommentarer och tankar gör att jag blir mer och mer säker på varför jag har valt detta yrke. Jag lär mig saker varje dag - om mig själv och om andra. Ingen dag är den andra lik. Jag har funderat på andra brancher. Dock har jag inte hittat nåt anat arbete som tilltalar mig på samma sätt som yrket som ordningsvakt. Dessutom har jag rätt så bra betalt jämfört med många andra...
Självklart finns det vakter som är "misslyckade poliser".. Men tänk ett steg till. Är alla telefonförsäljare misslyckade mäklare? Är alla trafikpoliser misslyckade kriminalinspektörer? Är alla sjuksköterskor misslyckade läkare? Är alla körsångare misslyckade artister? Är alla sekreterare misslyckade direktörer? Ja, ni förstår tanken hoppas jag.
Tänk efter en gång till när ni ser en person. Appearence isn't everything.
Charmen med branchen
Riktigt skönt att kunna välja en hel del själv hur, var och när man vill jobba.
Har flera möjligheter att arbeta med sådant jag tycker är intressant.
Som ordningsvakt har man riktigt många möjligheter att prova på nya arbetsplatser. Allt är olika, trots att det är inom samma branch..
Tunnelbana, muséer, event, krogdörrar, handelsmiljöer, rättegångar, idrottsevenemang, diverse receptioner. Alla dessa arbetsplatser, och självklart många fler, ger en ett vidgat synfält. Man får upplevelser från många olika "läger". Man träffar folk i olika situationer. Personer som är berusade, glada, ledsna, narkotikapåverkade, förvirrade, självmordsbenägna, rädda, uppspelta, arga, törstiga. Varje situation är unik och man måste alltid vara beredd på att vad som helst kan hända. Polisen i all ära, men vem är det som ofta är först in i situationen..? Jo, ordningsvakten.
Något som folk måste förstå är att den utbildning vi får inte räcker till för att förbereda oss för en bråkdel av alt vi möter i vår vardag. Jag personligen önskar mer utbildning. Dock har jag lärt mig så väldigt mycket ute på fältet under mina arbetstimmar som jag aldrig skulle lära mig vid föreläsningar eller rollspel. Jag har lärt mig enormt mycket om kommunikation och konflikthantering. Självklart har jag gjort "fel" ibland - inte fel som i olagligt - men jag har verkligen lärt mig av mina misstag.
"Man anmäler inte en kollega"
http://upprattelse.nu/2008/09/18/veckans-debattartikel-man-anmaler-inte-en-kollega/
Jag kan inte uttala mig om händelsen i sig, men det är skillnad på ordningsvakt och ordningsvakt.
Många vakter har aldrig, eller väldigt sällan, använt sig av handfängsel och asp under flera år.
Andra har den högsta statistiken för användande av sådan utrustning under några knappa månader med brickan.
Jag har själv arbetat med denne och tycker att han är en trevlig kille. Ibland till och med lite för "överglad" för min smak, men jag har absolut inget emot honom som person. Det enda jag finner oroväckande är att jag har hört att om/när han blir flyttad på så tänker han göra allt för att dra med sig så många kollegor som möjligt i "fallet".
Jag anser absolut att om man anser att en kollega har gått över gränsen så skall man anmäla. Dock skall man vara beredd på att få lite sneda blickar. Tyvärr är det så. Skvallar man om något fel som någon annan har gjort så blir man inte favoriten i gänget. Detta beteende börjar i tidig ålder. Inget jag ämnar hålla med om dock. Blir man ifrågasatt och får kommentarer så måste man stå på sig. Inte kasta skit tillbaka. Anser du att du har gjort rätt, så stå på dig.
Hade du betett dig vuxet hade även jag stått bakom dig. Dock har du, liksom flertalet andra, bestämt dig för att hålla en så låg nivå att det har börjat gå till personangrepp och hot om falska anmälningar etc.
Jag vet när rättegången är och hoppas att utgången blir rättvis.
Min inställning är densamma som alltid; rötägg skall bort.
I flera fall kan det dock vara oklart vem rötägget är... =/
Uppfostran
Man blir föga förvånad över att det finns många ungdomar som har total brist på respekt för myndighetspersoner...
Låt mig berätta;
Häromdagen arbetade jag i ett köpcentrum. I detta inomhuscentrum finns diverse maskinella medel till hjälp att transportera sig mellan de olika våningsplanen. Det finns hiss, rulltrappor och rullband.
Många barnfamiljer rör sig i detta centrum. Ett vanligt fenomen är att barnen leker i dessa maskinella hjälpmedel, då främst i rulltrappor och på rullband. Var dag jag arbetar på denna plats ställer jag mig frågan "var är föräldrarna?"
För hur är det möjligt att föräldrarna låter sina barn leka på det där viset...?
Barnen kan trilla och fastna med sina små händer, sitt hår eller sina kläder och dras med bandet när det fortsätter under anordningen och har änglavakt om de klarar sig utan allvarliga skador! Bandet kan rycka till eller stanna, varpå barnet kan trilla handlöst ned och slå huvudet i de vassa kanterna. Detta är bara ett par exempel på hur barn kan skadas riktogt alvarligt av att leka på detta sätt!
Dessutom är det ordningsstörande att barn springer upp och ned i samma trappa där andra människor skall transportera sig.
Den vanligaste reaktionen från föräldrar, när man som ordingsvakt närmar sig de lekande barnen, är "Akta dig nu Kalle, nu kommer vakten och skäller på dig". Jaha, tack för den! Den där ungen kommer växa upp med tron om att vakterna bara skäller på folk.
En annan vanlig kommentar, efter att man har sagt till barnen att sluta leka så de inte slår sig, är "Där ser du Palle, du ska lyssna på mamma. Nu blev vakten arg. Man måste göra som vakten säger." OK, tack för det. Palle kommer växa upp med synen på vakter som några som endast ger order. Men varför ska jag blandas in i föräldrarnas uppfostran? Kan ni inte förmå era barn att bete sig som folk utan hjälp av hot om "att gör som mamma säger, annars kommer vakten och tar dig"..? Nej, uppfostran av dina barn ligger bara på dig själv!
En tredje attityd som dyker upp hos föräldrar förkastar jag mer än någon av de ovan nämnda. Ett exempel som nyligen ägde rum: Flera människor står i rulltrappan. Vuxna som barn. En liten kille på 3-4 år springer upp och ner, stör andra och är nära att tappa balansen vid flertalet gånger. Jag undrar vem som har ansvaret för denne lille kille..?
En kvinna svarar "jag" och ser på mig som om hon undrar vad jag har med hennes son att göra. Jag ber henne att hålla bättre uppsikt över sin son, då jag inte vill att han skall skada sig i rulltrappan. "Äsch" får jag bara till svar. Pappan i familjen vänder sig i samma stund mot oss och undrar om det är något problem. Meddelar även denne att jag måste be dem ha uppsikt över sin son som leker i rulltrappan. "Men kom igen, han är ju bara ett barn" blir svaret samtidigt som han klappar sin son på huvudet, nästan som en uppmuntran till att fortsätta att leka i nästa rulltrappa.
Mamman kläcker ur sig "Vad ska du göra åt saken?" Jag meddelar att jag i så fall måste be dem att lämna centrumet pga ordningsstörande beteende, då jag i samma stund ser pappan uppmuntra sina andra två söner till att springa upp och ned i rulltrappan på väg ner till nästa våningsplan. "Vi är ändå på väg härifrån" svarar mamman, varpå pappan vänder sig om och stirrar på mig hela resterande resan ned till entréplan, med ett bestämt leende på läpparna som såg ut att säga "haha, du kan inte avvisa oss, för vi ska faktiskt gå".
Jag tänker bara att det är skönt att problemet tillfälligt är ur världen. Samtidigt blir jag så arg att föräldrarna inte har någon respekt för myndighetspersoner, men främst för att de inte verkar inse vilken fara de utsätter barnet för!
Dessa söner kommer med stor sannolikhet växa upp till ungdomar som plankar in på tunnelbanan och är uppkäftiga mot vakterna (där och på andra ställen). Det kommer någon gång resultera i ett besök hos farbror polisen...
Min uppmuntran till föräldrar är att uppfostra era barn till att inte ta onödiga risker. Var överbeskyddande. Ni uppfattas inte som bestraffare för att ni säger till barnen att hejda sig i sitt lekande. Ta ert ansvar!
Informatör
"Vart går den här bussen?"
"Vilken tid går bussen?"
"Stannar bussen där och där?"
"Hur lång tid tar det att åka dit?"
Detta är bara ett urval av de miljoner frågor man som ordningsvakt får dras med när man står bland folk.
Nej, jag kan inte svara på dessa frågor. Jag är inte busschaufför. Jag åker aldrig buss.
Tidtabellen sitter på kuren - bara att läsa. Fast det sista kanske är att dra det till det extrema. Det är ju uppenbarligen svårt att se vad det står på min rygg..
Självklart, ordningsvaktsyrket är delvis ett serviceyrke. Men kom igen. Även jag har begränsningar.
En annan vanlig fråga, från de som faktiskt kan läsa vad det står på min rygg, är huruvuda det har hänt något...?
Eftersom de aldrig har sett en ordningsvakt på just det stället juset de gånger och tidpunkter de har varit på plats så måste ju något onekligen ha hänt... Eller?
Undrar om poliser får samma fråga...?
Mit svar lyder oftast något i stil med; "det hoppas jag inte, jag är ju här för att förebygga..."
Då brukar jag få en mental klapp på axeln och en uppmuntrande kommentar om att det är bra att jag finns där.
Gör mitt yttersta för att få folk att förstå att de flesta vakter inte alls är ute efter att slåss.
Jag har *peppar peppar ta i trä* under min tid som ordningsvakt aldrig behövt dra aspen eller ens tagit ur bojorna ur hållaren. Hoppas det fortsätter så.
En vanlig reaktion
"dom slår mig, dom slår mig" skriker mannen som ordningsvakterna knappt tar i.
Ordningsvakterna skall i denna situation endast hjälpa mannen bort från platsen (ett avlägsnande),
då han uppenbarligen inte hörsammat den avvisning som föregått detta.
Vad vinner mannen på att skrika att vakterna slår honom? Vad vinner vakterna på att slå mannen?
Vakterna (som här har SL's område som arbetsplats) vill endast att mannen skall lämna området.
Vill han fortsätta supa så får han gärna göra det.. men på annan plats. Det är vid vägran eller motstånd som ett avvisande eller avlägsnande kan leda till ett omhändertagande. Då är det polisbil som gäller.
Och i Sthlm vet många att det innebär att man måste dras med vakterna (och vakterna med den omhändertagne) i åtminstone ett par timmar. Polisen prioriterar inte taxiverksamhet. Särskilt inte då de vet att ordningsvakterna har läget under kontroll. Var inte förvånad om det dröjer 2-3 timmar..
Varför inte tänka efter och bara göra som ordningsvakterna ber dig om nästa gång?
Det blir så mycket enklare då.
Lugna gatan..
... ursäkta, trivselvärdar.
Men det var var inte dem jag tänkta skriva om (även fastän deras närvaro bland ungdomar är strålande).
Nej, det jag menar är att det är lugnt ute nu.
Verkar som att folk har gjort av med den senaste lönen redan innan den kom in på kontot i måndags.
Nu jobbar folk extra och låter bli att festa för att samla ihop till den lilla buffert de hade innan sommaren.
Men så har vi (vissa) skolungdomar som verkar tycka det är häftigt att spela "allanballan" mot vakterna, inför sina polare.
Varför inte bara göra som som vakten ber en från början, och slippa att bli utskämd?
Nej, istället moppsar man upp sig med kommentaren "vad ska du göra åt saken?"
Ja du lille vän.. då du vägrar betala för din tunnelbaneresa som ärliga människor så finns den lättaste utvägen;
promenera hem. Dvs du blir avvisad. "Ni kan inte tvinga mig" blir kommentaren och killen viftar med en röd plastficka à la SL.. "jag har busskort". Då är det bara att passera spärren på rätt sätt. En chans får du, annars blir det till att ta annat färdmedel. "Jag tänker inte gå tillbaka. Jag ska med tåget." Sorry grabben, it ain't gonna happen.
Passar inte galoscherna så hjälper vi dig ut. Dags att fråga mamma och pappa varför de inte lärt dig lite hyffs...
Eller den klassiska från tonårstjejer med stora handväskor, ljust läppglans, en halv burk hårspray i håret (som ändå inte ser borstat ut) och med den senaste (rosa) mobilen i handen; "Men jag orkar inte ta fram busskortet. Jag har ett i väskan, jag lovar". Gumman, jag slutade tro på tomten när jag var 6 år och förstod att det var morfar som inte alls gick ut och köpte tidningen.
Sekunden efter kommer frågan "Hur blir man vakt? Jag vill också bli vakt!". Men lilla vän... en bra början är att faktiskt betala för tjänsten du utnyttjar, istället för att slösa månadspengen på hårspray och tuggummi.
Det märks att skolorna har öppnat portarna... Hujedamig!
Soliga dagar
Under dagen har det varit 28-30 grader varmt. Mycket människor vill se konserten.
Kommer på plats. Har möte med alla kollegorna.
Innan mötet ens hinner avslutas får vi order om att springa till en plats. Samtliga.
"oj" tänker jag. "måste vara något riktigt allvarligt om alla ska springa dit"
Jag är ju van vid att alla ska hålla sina positioner, såtillvida inget allvarligt händer så kollegorna behöver hjälp.
Nåväl, springer till platsen för bråket.
Väl på plats måste synen vara komisk. Flertalet ordningsvakter snurrar runt och letar efter det påstådda bråket.
Till slut kommer en kvinna fram och förklarar läget. Hon och en man (som hon kallar sinnessjuk) har haft meningsskiljaktigheter och kallat varandra diverse otrevligheter.
Mannen har dock lämnat platsen.
Efter att en kollega pratat med vittnen på plats så letar vi upp mannen i fråga. Han blir utpekad som mannen som haft del i bråket (skulle inte kalla honom sinnessjuk, endast att han inte har alla morötter i grytan). Mannen blir avvisad och får till och med entréavgiften tillbaka.
Att jobba på ett nytt ställa sådär får en att observera de olika arbetsuppläggen som finns.
"Här jobbar vi vuxet. Vi provocerar inte och använder inte våld, som i tunnelbanan".
Tänk att denna kommentar kommer från kollegor!? *chockad*
De som uttalat detta har aldrig arbetat i tunnelbanan och kan aldrig tänka sig att göra det heller.
Om kollegor inom samma branch gör ett sådant uttalande är det inte konstigt att andra "svenssons" får den uppfattningen. Man blir ju motarbetad av de sina.
Hade ovanstående situation uppstått i tunnelbanan t.ex. så hade en patrull (om två ov's) löst situationen.
Att fler ov's än man har fingrar på händerna rusar in i en situation som man inte vet något om... Det anser jag kan uppfattas som aggressivt.
Det är svårt att hoppa mellan olika objekt och olika typer av bevakning och ordningshållning.
De olika "klickarna"; dörrvakter, tunnelbanevakter, handelsvakter, konsertvakter... Dessa har ofta ett horn i sidan till varandra. Varför man inte kan se fördelar med varandra, även om man själv inte kan tänka sig att jobba inom den "klicken", är för mig obegripligt.
Som sagt tidigare; Självklart finns det rötägg överallt. Men ska dessa prägla även kollegors syn på en hel grupp??
